Trötthet

Ibland funderar jag på varför jag är så trött att jag nästan går i bitar. Idag var en sådan dag. Visst, jag blev väckt av sonen ett par gånger under natten då jag var tvungen att gå upp för att få honom i säng. Han är en orolig själ. Ibland är det svårt att förstå honom helt och fullt, svårt att bemöta honom på ”rätt” sätt. Han hade svåra humörsvängningar under gårdagen då jag och B tog med honom på en utflykt till Grisslinge. Storebror hade en kompis hemma och det kändes viktigt att han får chansen att umgås utan lillebror.

Under förmiddagen var sonen nästan för lugn, hans autistiska drag framträder mer ibland när han medicinerar mot sin ADHD. När medicinen sedan går ur kroppen blir skillnaden än större.

Igår tror jag att han upplevde att det var orättvist. Simon fick vara hemma själv med sin kompis och han var tvungen att följa med oss. Det ledde till till protester från honom på olika sätt under hela vår utflykt. Det började redan vid bussen hemma och fortsatte tills vi var på väg hem och han sprang hem i förväg från centrum. Värsta stunden kom vid bussen i Mölnvik då han fick spelet och B fick hålla fast honom, något som vi ofta fick göra när han var yngre.

Ibland undrar jag vad jag gör som förälder. När jag inte når fram till mitt barn, inte kan få till det ”mysiga” familjelivet. De kritiska stunderna dyker upp dagligdags. känslostormar, dippar, utbrott, skrik, rymning från matbordet etc. Nåväl, det är väl så livet är.

Trött och smått senil…

Kanske har det att göra med att jag varit inne större delen av den senaste veckan? Jag känner mig utarmad och seg. Snön som yrde i morse gjorde inte saken bättre. Idag har vi inte varit utanför dörren. Jag har virkat och spelat angry birds på mobilen… Hej och hå! Sen har jag faktiskt diskat och fixat middagen (stekt på pannkakorna som blev över i fredags). Efter middagen tankte jag ta en kopp kaffe… nu först, ett antal timmar senare är det äntligne på G.

Att Samuel börjar bli frisk märks på humöret. Igår när vi var upp till kyrkogården fick han åtskilliga små och större utbrott. De har fortsatt idag också. Gälla skrik och tandagnissel. Han har inte sovit en hel natt under hela veckan. Han har kommit upp till mig minst tre gånger varje natt. Suck! I natt försökte jag sova i min egen säng. Då kom han upp vid tre tiden… Jag lät honom lägga sig bredvid mig för att jag skulle få sova. Under veckan har jag sovit på bäddsoffan i vardagsrummet… Tur att det inte alltid är så här!

Nåväl… söndag kväll, snart ny vecka och nya utmaningar. Bara att tuffa på! 🙂

Inspiration eller inte…

Jag skäms nästan för att jag varit hemma denna vecka med mina barn och att jag faktiskt njutit av det… Ja inte av att Samuel har varait magsjuk, men att bara få vara hemma och rå om dem i några dagar har varit outstanding. Jag gillar mitt arbete, jag gillar att vara ”frisk” och att livet rullar på, jag gillar att vara aktiv, träffa alla fantastiska elever, alla goa kollegor och mötas av nya utmaningar varje dag. Jag gillar att inte längre ligga sömnlös om nätterna med tankar som maler i skallen utan att få sova…. Jag gillar att mina barn blivit lite äldre, mognare och mer självständiga. Att Simon åker själv hem från skolan och äter mellis. Samuel åker själv från skolan och möter mig i centrum på vägen hem. Snart kommer han kanske klara av att åka själv till skolan också. Som det är nu är det en trygghet i att han faktiskt har skoltaxi till skolan på morgonen då rutinerna trots allt är viktigta för honom och att humöret svänger mycket på morgonen.

Veckan hemma har varit händelserik. Lite snöoväder på tisdagen, strömavbrott vid middagstid… Precis när jag skulle göra köttfärsås till middag. Samuel somnade på min säng under strömavbrottet och sov  många timmar. Resultatet blev att sömnen under natten blev något orolig… men han sov till 9 på onsdagmorgon. Onsdagen var ganska lugn. Samuel var mycket medtagen och gjorde inte mycket väsen av sig. Han somnade tidigt och sov ett antal timmar. När jag skulle sova var han vaken… Lite för pigg tyvärr och han kom upp till mig med jämna mellanrum. Även torsdagen var lugn. Samuel har varit lite mer sig själv först idag.

Simon har också fått vara hemma eftersom det är rekommendationen vid magsjuka. Han har klarat sig och varit pigg. Målmedvetet har han inder veckan utfört lite ”jobb” hemma för att tjäna ihop pengar till spelet han fick köpa idag när vi gjorde en liten utflykt till Nacka Forum – Minecraft för WiiU. Lyckan är total. Själv kom jag hem med en ny mobil – Sony Xperia XZ. 24 nya månader med Telia… Samuel fick välja en leksak han också…

Och hur hänger då detta ihop med inläggets rubrik? Inte alls om jag får säga så själv. Jag hade nämlingen ett annat inlägg på G. Om hur min inspiration att skriva nästan helt har försvunnit, till min stora sorg. Att yttra mig i skrift har varit en styrka hos mig, men mestadels när det gäller att förmedla mina tankar när det gäller min psykiska hälsa/ohälsa som jag varit drabbad av under i stort sett hela mitt vuxna liv. Mitt liv är och har varit en berg-och dalbana…

Nu först känns livet lite mer stabilt. Jag jobbar heltid igen, jag håller mig flytande och mina inre demoner har inte längre samma makt. Även om det varit motigt en tid. Att jobba heltid känns ok men jag vet att jag skulle hantera livet än bättre om jag hade fått jobba 75 % ett tag till. Kanske är det anledningen till att dessa dagar hemma har känts ganska bra trots allt… Jag känner mig sliten och har under den senaste månaden varit trött i både kropp och själ. Det kan förstås bero på höstens mörker till viss del.

Nu ska jag käka en macka och virka lite mer…. det är min stora passion (eller mani) just nu! 🙂 ❤

Tankar om diverse

Nu i veckan är det dags för utvecklingssamtal. Det var länge sedan jag höll i samtal med elev och föräldrar… Lite nervös är jag och samtidigt förväntansfull. Jag borde väl egentligen lägga all min energi på att förbereda  mig inför samtalen men denna eftermiddag blev lite rörig här hemma. Så blir det ofta första dagen när barnen kommer hem. Men vi har haft en bra kväll. Samuel är i säng och Simon sitter i köket. Jag har ägnat de senaste timmarna åt middagslagning (förberedde köttfärsåsen redan i lördags som tur är), diskning, läsa för sonen etc. Nu när klockan närmar sig 21 vill jag bara sätta mig i soffan och fortsätta virka på mitt senaste projekt, en duk… ett nytt möster jag hittat på nätet.

Idag ringde den pedagogiska samordnaden från barnens skola. Samtalet handlade om Samuel och om att han skulle må bra av ett klassbyte. Som det är nu är han äldst i sin klass och det är ganska rörigt i gruppen. Vi kom överens om att Samuel nu ska byta klasss och då hamnar i samma klass som Simon. Det blir intressant att se hur det kommer fungera. Men Simon verkade hyfsat positiv i alla fall. Han ska i morgon åka hem efter skolans slut och vara ensam hemma några timmar. Samuel kommer sedan åka själv från fritids kl 17 och möta mig i centrum. Framsteg!!! ❤

Jag och Simon tog en promenad hem från centrum idag och Samuel åkte med sin pappa för att hämta sakerna. Det var vackert vid Ösbyträsk!

Nä nu ska jag virka lite och bara vara…. Vi höres!

Viktnedgång…

Tyvärr inte min egen… Nä, jag och sonen besökte BUP idag. Allt är ok med det mesta, medicinen fungerar bra mot oron och koncentrationen men den är förödande för vikten då aptiten blir kraftigt försämrad av medicinen mot ADHD. Samuel väger idag 23,7 kg vilket är mer än ett kilo mindre sedan sist. Vi har försökt med näringsdrycker men de vägrar han ta.  Grädde i maten är ett alternativ men det passar inte i alla måltider (han äter inte enbart grädde – typ tårta etc).  Täta måltider och önskemat… om han bara var hungrig!!!

Det har egentligen varit knepigt med barnens matvanor sedan de var små. De har alltid ratat vissa maträtter eller smaker, vilket kan bero på olika saker… Lukt, smak, konistens etc. Vissa dagar fungerar en maträtt bra, nästa gång går inte maten att äta…. Själv älskar jag mat, olika sorter och smaker!!!

Både BUP och dietisten säger att det viktigaste är att Samuel äter. Vill han ha makaroner eller GB-sandwish så kan han få det. Bättre det än ingenting.  Så matvanorna kanske inte är helt ”normala”. Vad tycks om makaroner och köttbullar till frukost? Själv föredrar jag en smörgås och kaffe eller filmjölk. Men som sagt… alla är vi olika!

I fredags var jag hemma med sjukt barn. Då passade jag på att se Svt:s serie ”Mitt psyke och jag” om att leva med psykisk ohälsa. Det var framför allt intressant att lyssna på Tim, en man på 35 med ADHD, asperger syndrom och tvångssyndrom. Han berättade bl a om att han har en form av ätstörning som gör att han inte kan äta vad som helst. När han är bortbjuden på middag så äter han gärna ”samma mat som barnen äter”. Vad det betyder kan förstås vara en tolkningsfråga.

Nu säger jag inte att mina barn har en ätstörning… men de är väldigt tveksamma till att prova nya maträtter som de inte känner till. Och DET är inte ovanligt hos barn och vuxna som har autismspektrumdiagnoser.

Nåväl… det är faktiskt bara att kämpa på och stötta sina barn att utvecklas så positivt som möjligt. Varje ny smak som provas är ett framsteg och varje ny maträtt som uppskattas är en vinst! ❤

Ovan några matbilder från kalaset på Fjäderholmarna. De tre översta bilderna – typiska ”vuxenrätter” – i alla fall inget för mina ungar! Hamburgaren med pommes fungerade hyfsat! Så länge det inte är dressing, sallad/grönsaker etc i den vill säga!

Framsteg – stora steg!

Ibland är det svårt att förstå att barnen vuxit upp och faktiskt blivit ”stora”. I kväll var det föräldramöte på Kullsvedsskolan och jag vill inte missa ett föräldramöte. Nu missade jag en del av det trots allt då båda barnens möte var samma tid… samma skola… Simon fick vara hemma själv från kl 17.30 till kl 20.00. Han var så lycklig över det. Nu skulle han få egen tid, spela sitt nya spel till Wii U som han köpte för några veckor sedan. 🙂

Samuel är inte redo att vara ”själv” hemma så han fick hänga med på föräldramöte i skolan… Först storsamling med alla föräldrar och introduktion av skolans rektor. Samuel satt med mina hörlurar och tittade på Netflix. Åt makaroner och köttbullar med fingrarna… 🙂 Glömde bestick och vi kom precis när mötet börjar och jag hann inte låna… Sedan var det möte med både Samuels och Simons klass… Jag valde att gå på mötet med Simons klass. Två pedagoger och fem elever är det i klassen. Spridning från år 4-7 i klassen… Simon går ju i år 6 och ska ha nationella prov och få betyg! Glunk!

En bra dag går mot sitt slut! ❤ ❤ ❤

_dsc5311

 

 

Utbrott 2.0

_DSC8286

Skrev några rader om denna underbara kille igår. Utbrotten avlöser varandra och det är inte alltid lätt att veta varför han exploderar eller hur vi kan förjhindra det. Något blir ”fel”, något S har svårt att hantera. I morse var han inte lätt att hantera. När det inte går hans väg så springer han iväg, gallskriker, spottar och svär. Idag hade vi mött upp J för att Simon skulle ha sina badbyxor. Det slutade med att S fick ett utbrott i stor skala. Det slutade med att J fick lyfta på S på bussen under skrik och protest. Inte nådigt att vara mamma då inte. På vägen genom bussen slängdes busskort, väska och jacka av och skrikandes gick han längst bak. S skulle gå av vid nästa busshållsplats för han ville inte vara på samma buss som den värsta mamman.

Nu gick han inte av, det vågar han inte. Dessutom hade vi med en av personalen från Samuels fritids på bussen och han fick S lugn. Pust! Resan till Kolvik gick trots allt bra. Även prmmenaden till fritids och att lämna honom. Även hämtningen gick bra men jag var nervös. Med S känner jag att jag måste vara vaksam, försöka lirka med honom etc. Han var på dåligt humör även idag men trots det så kunde han gå själv från skolan till busshållsplatsen. 🙂 Väl där kom han på att han behövde gå på toaletten så det var bara att promenera tillbaka. Men S var glad och nöjd, mamman tacksam!

Serverade våfflor till middag och såg den första Shrek-filmen. En bra eftermiddag/kväll alltså! ❤

Bara två morgnar kvar denna vecka. Sedan är barnen hos J och efter det börjar semestern!

PS Jag har inte dokumenterat så mycket handarbete under den senare tiden men jag försöker lära nytt… Har en pysslig kollega som jag får lite ideer. Idag har jag testat romanian lace crochet. Har dock ingen bild än… Måte öva lite mer först! 🙂