Trött och smått senil…

Kanske har det att göra med att jag varit inne större delen av den senaste veckan? Jag känner mig utarmad och seg. Snön som yrde i morse gjorde inte saken bättre. Idag har vi inte varit utanför dörren. Jag har virkat och spelat angry birds på mobilen… Hej och hå! Sen har jag faktiskt diskat och fixat middagen (stekt på pannkakorna som blev över i fredags). Efter middagen tankte jag ta en kopp kaffe… nu först, ett antal timmar senare är det äntligne på G.

Att Samuel börjar bli frisk märks på humöret. Igår när vi var upp till kyrkogården fick han åtskilliga små och större utbrott. De har fortsatt idag också. Gälla skrik och tandagnissel. Han har inte sovit en hel natt under hela veckan. Han har kommit upp till mig minst tre gånger varje natt. Suck! I natt försökte jag sova i min egen säng. Då kom han upp vid tre tiden… Jag lät honom lägga sig bredvid mig för att jag skulle få sova. Under veckan har jag sovit på bäddsoffan i vardagsrummet… Tur att det inte alltid är så här!

Nåväl… söndag kväll, snart ny vecka och nya utmaningar. Bara att tuffa på! 🙂

Annonser

Inspiration eller inte…

Jag skäms nästan för att jag varit hemma denna vecka med mina barn och att jag faktiskt njutit av det… Ja inte av att Samuel har varait magsjuk, men att bara få vara hemma och rå om dem i några dagar har varit outstanding. Jag gillar mitt arbete, jag gillar att vara ”frisk” och att livet rullar på, jag gillar att vara aktiv, träffa alla fantastiska elever, alla goa kollegor och mötas av nya utmaningar varje dag. Jag gillar att inte längre ligga sömnlös om nätterna med tankar som maler i skallen utan att få sova…. Jag gillar att mina barn blivit lite äldre, mognare och mer självständiga. Att Simon åker själv hem från skolan och äter mellis. Samuel åker själv från skolan och möter mig i centrum på vägen hem. Snart kommer han kanske klara av att åka själv till skolan också. Som det är nu är det en trygghet i att han faktiskt har skoltaxi till skolan på morgonen då rutinerna trots allt är viktigta för honom och att humöret svänger mycket på morgonen.

Veckan hemma har varit händelserik. Lite snöoväder på tisdagen, strömavbrott vid middagstid… Precis när jag skulle göra köttfärsås till middag. Samuel somnade på min säng under strömavbrottet och sov  många timmar. Resultatet blev att sömnen under natten blev något orolig… men han sov till 9 på onsdagmorgon. Onsdagen var ganska lugn. Samuel var mycket medtagen och gjorde inte mycket väsen av sig. Han somnade tidigt och sov ett antal timmar. När jag skulle sova var han vaken… Lite för pigg tyvärr och han kom upp till mig med jämna mellanrum. Även torsdagen var lugn. Samuel har varit lite mer sig själv först idag.

Simon har också fått vara hemma eftersom det är rekommendationen vid magsjuka. Han har klarat sig och varit pigg. Målmedvetet har han inder veckan utfört lite ”jobb” hemma för att tjäna ihop pengar till spelet han fick köpa idag när vi gjorde en liten utflykt till Nacka Forum – Minecraft för WiiU. Lyckan är total. Själv kom jag hem med en ny mobil – Sony Xperia XZ. 24 nya månader med Telia… Samuel fick välja en leksak han också…

Och hur hänger då detta ihop med inläggets rubrik? Inte alls om jag får säga så själv. Jag hade nämlingen ett annat inlägg på G. Om hur min inspiration att skriva nästan helt har försvunnit, till min stora sorg. Att yttra mig i skrift har varit en styrka hos mig, men mestadels när det gäller att förmedla mina tankar när det gäller min psykiska hälsa/ohälsa som jag varit drabbad av under i stort sett hela mitt vuxna liv. Mitt liv är och har varit en berg-och dalbana…

Nu först känns livet lite mer stabilt. Jag jobbar heltid igen, jag håller mig flytande och mina inre demoner har inte längre samma makt. Även om det varit motigt en tid. Att jobba heltid känns ok men jag vet att jag skulle hantera livet än bättre om jag hade fått jobba 75 % ett tag till. Kanske är det anledningen till att dessa dagar hemma har känts ganska bra trots allt… Jag känner mig sliten och har under den senaste månaden varit trött i både kropp och själ. Det kan förstås bero på höstens mörker till viss del.

Nu ska jag käka en macka och virka lite mer…. det är min stora passion (eller mani) just nu! 🙂 ❤