Karpaltunnelsyndrom

Igår kom jag mig för med att ringa till Gustavsbergs vårdcentral för att få remissvaret från den undersökning jag gjorde på Huddinge sjukhus i februari. Jag gjorde då en EMG-undersökning för att se om jag hade någon nervpåverkan i handleden eller armen. Jag har under en längre tid haft besvär med domningar i händerna.

Min läkare ringde upp mig under eftermiddagen och meddelade att undersökningen visat att jag har en påverkan i höger handled, dvs Kalpraltunnelsyndrom. Något som är väldigt vanligt och som lätt kan åtgärdas med en operation. Läkaren kunde skicka remiss för det omgående. Nja, jag avböjde det hela och ska i stället ta kontakt med arbetsterapeut på VC för att se vad de kan hjälpa mig med först. Jag har dessutom stora besvär med båda händerna nattetid samt även med lederna i armbågarna då jag viker armarna och händerna under kudden då jag sover.

Mångt om mycket så känner jag att jag är på G just nu. Gör många förändringar, tar tag i saker etc även om jag kanske drar ut på vissa saker som jag bara inte orkar ta tag i. Jag har börjat få ganska bra ordning hemma nu och inhandlat en massa förvaringslådor. Jag har fått hjälp hemma av en arbetsterapeut under en kortare period och det har verkligen fått fart på mig. Jag drar fortfarande fram som en virvelvind och stökar till men jag har insett hur mycket bättre jag faktiskt mår bara jag har lite ordning och reda omkring mig. Sen har jag en del annat att ta tag i som inte är lika lätt.

Jag har aldrig sett mig som en ”shopoholic” tidigare. Jag har varit ganska ordningsam med ekonomin och det är jag förvisso fortfarande. Men nu när jag inte har samma problem med depressionen som jag haft under så många år så har jag börjat impulshandla lite väl mycket. Jag intalar mig själv att detta är jag värd, det får mig att må bra etc. B la har jag inhandlat en hel del pyssel så som pärlor, metalltrådar, garn, nålar och pysselböcker. Sen har jag gått kurserna på Fotografiska i Stockholm vilket har varit helt underbart, men knappast gratis. Utrustning till kameran har jag också skaffat mig. Nåväl, nu måste jag dra åt svångrämmen ganska ordentligt. Jag funderar ganska mycket på vad som pågår i mitt liv just nu. Jag vill gärna känna att jag har kontroll över saker och ting.  Det har jag inte! Jag vet inte om jag ska känna att det är ok som det är.

När jag träffade läkaren på Capio i veckan så tog jag upp problemet med att jag blivit så slösaktig med pengar, men något vidare svar kring detta togs inte vidare upp. Nåväl, läkaren verkade väl ok, det är en ny läkare, en tillfällig antar jag, och det är min sjätte läkare sedan 2012. Han kan ju också skriva ut mediciner… Han sa ändå något vettigt och det är att jag inte ska stressa framåt vad gäller att arbeta 100 %. Jag kan fortfarande känna av en inre stress av att inte jobba full tid. Men samtidigt så går jag på max-fart känns det som. Just nu orkar jag inte mer om jag ska orka vara mamma och ha något av ett eget liv. Jag har kvar rädslan/oron över att bli sjuk igen och tappa tron på livet. Jag trivs för bra för det just nu! ❤

Blåsippor är vackra!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s