#Blogg100 No 38: ”Videosamtal” etc

Jag hittade inget bättre namn än ”videosamtal” även om video kanske känns något föråldrat, men det jag menar är samtal över internet som Skype, Google+/Hangout eller Firefox Hello som jag och Bosse använde i kväll.

Firefox Hello

Det är ett bra sätt att kommunicera på när man inte kan vara tillsammans. När sonen var hos morfar i Dalarna under några dagar på sportlovet så var det roligt att kunna prata med honom via Google+ (Hangout) även om sonen inte var så förtjust i det hela 🙂

Igår skrev jag ett inlägg om ADHD, om att inte vara som alla andra. Jag fortsätter lite på tankar runt detta även idag då jag slås av hur jag fungerar när jag är själv och hur jag fungerar när jag är med Bosse, eller tillsammans med mina barn. I kväll befinner jag mig hemma i lägenheten i Gustavsberg. Ensam då barnen är hos sin pappa och Bosse är hemma i Hökarängen. Jag kom hem ganska tidigt då jag slutade redan kl 15 idag. Jag kom hem, vände i dörren och tog med mig kameran ut för att gå en liten fotorunda. Jag kanske kom iväg kl 15.45 och var ute i en timme. Promenaden gick ner till Ösbyträsk och det blev några fina bilder över sjön, lite vitsippor och blåsippor.

Väl hemma igen så har allt rullat på. Jag har ätit middag, kollat på TV, stökat till, pärlat ett pärldjur (samtidigt som jag såg på TV) etc. Jag har blivit distraherad av den vackra solnedgången och flera gånger ställt mig i fönstret och fotograferat… Nu när klockan har blivit 23 så har jag disken kvar, det ligger prylar lite här och var… Det känns helt enkelt inte alls roligt. Hade jag inte varit ensam så hade det i alla fall sett något bättre ut hemma. SÅ vad är det som hindrar mig?

Ibland förstår jag det inte själv. Jag vet ju att saker inte bara hamnar på ett ställe utan att någon lagt det där. Ibland tänker jag att jag fungerar som mina pojkar… De (framför allt den ena) drar fram mycket på en gång, lite ”allt eller inget”. Sådan är jag också. I tisdags när jag kom hem till Bosse så blev vardagsrumsbordet och min säng belamrad med saker omgående… Jag var noga med att plocka undan innan jag åkte till jobbet idag då jag faktiskt skäms för att det blir så stökigt där jag går fram. Sen har jag ju rastlösheten som blir en oro i kroppen, därav måste jag göra flera saker samtidigt. Jag kan inte bara koppla av framför TV:n. Det fungerar inte för mig.

Men trots mina ”problem” så försöker jag njuta av livet, det som ger mig kvalitit, som att promenera i naturen och se det fina omkring mig. Hemma får jag sätta skygglappar för ögonen ibland och bara vara, inte hela tiden dras ner av ångesten över att jag är så slarvig och lat, ord som klingar i min skalle sedan långt tillbaka.

Nä nu måste jag sluta om jag ska orka få undan disken, rensa på sängen och vardagsrumsbordet (som är ett av mina ”arbetsbord”), samt se över vad som ska med i morgon. Helgen blir fulltecknad med fika hos Bosses dotter på lördag och besök hos en kompis dotter på söndag. Sen börjar en ny vekca igen och alla har blivit ett par dagar äldre.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s