#Blogg100 No 13: Svar på en kommentar

Jag har fått en lång kommentar på mitt inlägg från igår som jag väljer att svara på i denna dags inlägg under utmaningen #Blogg100. Så först och främst vill jag tacka Erika för den fina, långa kommentaren. Om jag bara når ut till en enda person som liksom jag har upplevt känslan av utanförskap, att vara annorlunda, att livet varit tufft många gånger etc så blir det värt varenda ord jag skriver i min blogg (mina bloggar – ja jag har ju flera även om de andra är i vila just nu).

Orken tryter lite i kväll så jag håller mig lite kort… Att jag är högkänslig är inget jag tvekar över. Att jag reagerar starkt på stämningar i rummet, runt omkring mig och att det andra säger och gör runt mig påverkar mig mer än ”normalpopulationen”. Jag tror att jag kan växa mer i min högkänslighet då jag kommer vidare ur min depression. Den har varit långdragen och bitvis mycket djup. Om jag blir helt ”frisk” vet jag inte, men jag kan inte låta depression och ångest styra mig och hindra mig längre.

Min högkänslighet är svår att visa utanför min egen sfär. Jag skulle önska att min högkänslighet kunde användas mer i mitt dagliga liv, på mitt arbete, tillsammans med mina barn etc. Jag tror att sådana som jag behövs i stor utsträckning inom skolans värld och när jag mår bra tror jag att jag har ganska mycket klokt att dela med mig av. 🙂

Nu kommer jag inte så mycket längre ikväll. Men om du läser denna blogg, vill och vågar, får du gärna lämna kommentarer…

Avslutar med några av morgonens lite frostiga bilder… Solen lyste vackert och träden gnistrade vita. Senare under dagen så kom värmen, men blåsten gjorde det lite kyligt.

DSC09730 DSC09739 DSC09745 DSC09757 DSC09773

PS Återigen tack för kommentaren! Det värmer att läsa, vi är många, vi finns… 🙂

Annonser

3 svar till “#Blogg100 No 13: Svar på en kommentar

  1. Tack detsamma! Jag har inte förrän nu verkligen börjat leta upp ”likeminded”, andra bloggare som du själv som jag kan relatera till. Ibland, eller ganska ofta känner man sig ju ensam och oförstådd. Jag tycker precis som du att det borde finnas ett behov av oss i arbetslivet, när de allra flesta tar plats, hörs allt för väl och kliver på andras ömma tår. Själv jobbar jag som vårdare på gruppboende för funktionshindrade med blandade diagnoser. På jobbet vet jag att jag är uppskattad för min lyhördhet och att jag är lugn, men det är ju vad de ser på utsidan. inom mig kan saker stanna kvar och ibland kan jag känna lite obehag över att någon kanske skriker rätt ut, bara skriker. Eller river i sitt hår, slår i väggar. Jag kan inte lämna jobbet där när jag åker hem, det tar jag med mig och sorterar långsamt. Sen blir jag trött i huvudet… och då vill jag inte tillbaka. men som tur är jobbar jag som timvikarie på olika platser och det blir inte så ofta på samma ställe. Det har funkat bättre för mig.

    Men så har vi ju personalen oftast så är det nog ändå dom som gör mig tröttast, prat om privatliv, en del pratar intensivt och vill ha min uppmärksamhet då går jag ifrån om jag kan och gör något annat. 🙂

    Men vad jag också ville säga var att det är ju förbannat tråkigt att så många av oss ska behöva bli utmattade och sjukskrivna för stress, ångest mm hade jag vetat om vem jag är hade det kanske aldrig behöva hända för då hade jag sökt mig till något annat.

    För dig som jobbar inom skolan borde ditt uppdrag få bli att fånga upp elever som du ser är känsligare än andra, ge dem en annan skolmiljö, där det är lugnt och skönt utan allt för många intryck och få dem att förstå hur unika de är 🙂

    ha en bra dag!

  2. Vi är fler som måste våga berätta om det du tar upp i inlägg och blogg.
    Tyvärr tror jag många skräms av tanken av att vara ”avvikande”, men det är ju det som gör oss unika!
    Lycka till i blogg100!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s