Total härdsmälta!

Arbetsträningens sista månad är inledd. Upptrappning av arbetstid sedan igår. Tre timmar om dagen måndag till fredag. Ja det är väl inget?? Eller… Nja, egentligen inte. Där jag är just nu trivs jag bra, det är kul och inspirerande att vara på Klubben och att arbeta med barnen i fyran (där jag mest har varit men jag känner en hel del av femmorna sedan de gick på fritids). Gårdagen var ok, sovmorgon, inga barn att lämna. Jag började jobba kl 12.30 och åkte till jobbet kl 11.20. Arbetsdagen slutade kl 15.30. Hann med någon lektion och lite pyssel på fritids. Många av barnen gillar att pyssla med pärlor och gummisnoddar (rainbow loom). Gummisnoddar ja, det ger flashback till åren på Post Girot. Gummisnoddsbollar och gummibandskrig… 🙂

På kvällen hade jag lite kraft kvar även om orken inte var hundraprocentig. Det blev lite senare med nattningen av barnen då jag helt enkelt var utpumpad.

Idag upp vid 5.15, duscha och fixa frukosten till barnen (de äter aldrig samma utan alltid olika). Medicinen ska också beredas… Iväg i tid, kl 7.10. Taxin kom i tid idag… skönt. Arbetade förmiddag idag, då börjar jag 8.30 och jobbar till 11.30. Då bussen var lite sen jobbade jag lite ”extra” tills båda fyrorna gått in efter rasten. Promenadgrupp på Capio, samma gäng som i höstas… det är helt ok men det var mycket halt idag… Utvecklingssamtal med Simons nya lärare i Ösbygruppen kl 15.00.

När vi väl kom hem, Simon och jag hann jag inte mer än fixa en macka åt Simon, plocka undan lite och få igång makaronerna innan en grinig Samuel kom hem. Det kändes inte så inspirerande… Jag fick en total meltdown. Så trött och utpumpad, helt kaputt i skallen… så nu när klockan är 21.40, barnen ligger i sina sängar sedan en timme tillbaka så försöker jag sammanfatta dagen. Jag vet att jag inte ska förutsätta att allt går åt H-vete, det kommer att bli bättre! Men att jobba åtta timmar med barn i tidig skolålder på fritids och sedan komma hem till de egna barnen, kämpa med läxor etc… hur ska det gå?? Idag hade båda ungarna läxor att jobba med och då det inte är många timmar att spela på en vardagskväll så kändes det övermäktigt. Men det löste sig hyfsat, även om jag gärna hade lagt ner mer tid på vart och ett av barnen och deras läxor. Samuels vresighet och highspeed stillades av lite ”vid behovs-medicin”. Det var lugnt fram tills läggdags (tanborstningen och saga) då fick han spelet igen och började reta sin bror. Det är vardagsmat, men nu testar vi lite olika metoder hemma för att möta behoven och få en lugnare kväll för båda barnen. Simon längtar till sportlovet då han ska få åka till morfar och vara med honom i Dalarna några dagar.

Nåja, trots att jag är trött, sover dåligt och känner att mycket är kämpigt så vet jag att det jag gör idag är nödvändigt. Det är inte ok för mig att gå hemma. Jag är långt från pensionsåldern än, har många år kvar att ge… Det är inte naturligt för mig att gå hemma. Jag är van att vara igång. Vad som hände runt 2010-11 vet jag inte. Marken försvann, tid och rum flöt ihop och jag fick verkligen kämpa mig fram varje dag. Så är det inte längre, tack och lov!!!! Idag kan jag se fram emot morgondagen.

Nä nu får det räcka för idag. Det blir lite för spretigt i kväll. Jag vill helst hålla mig till ett ”ämne” när jag skriver men ibland är det skönt att skriva av mig lite.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s