Att vara sig själv…

http://www.shortcut.nu/artiklar/3565/Den-tysta-revolutionen

Jag ”följer” Linus Jonkman på Facebook och Twitter. Inspirerad av hans bok, ”Introvert – Den tysta revolutionen” som jag slukade med hull och hår. Ja, jag känner igen mig i så mycket av det som författaren beskriver i boken. Det är nästan otäckt att känna så. Hur jag ska använda mig av denna kunskap vet jag inte. Lika lite som hur jag kan använda kunskapen om att vara högkänslig.

Jag vet att jag ”tjatar” mycket om detta, men för mig som nu spräckt bubblan jag levt i under så många år blir det viktigt att förstå, inte bara dessa personlighetsdrag och vad de står för, utan också vad de betyder för mig. Så HUR kan jag gå vidare? Inom mig finns en rädsla att öppet berätta för min chef, för min läkare etc om hur jag tänker runt dessa drag av min personlighet. Kanske hade det varit lättare om allt jag känner och upplever hade berott på något annat??

Jag lider av att inte veta hur jag kan använda min introverta och känsliga person i min vardag, på min arbetsplats som jag i så många år kämpat för att ”passa in” på. Att vara introvert och lärare, hur får jag det att fungera? Eller är det så att det är depressionen som satt stopp för mig? Eller är det min sociala fobi, rädslan att ta plats, att stå upp för mig själv eller det jag står för?

Jag har läst flera artiklar där Linus Jonkman skriver om den introverta personen, om sig själv och om vad man bör tänka på i arbetslivet. Men ändå känner jag mig lite lost i det hela. Kanske är det bara så att jag inte helt och fullt kan landa i det hela att vara ”annorlunda”. Jag undrar hur många möten med kollegor som jag känner väl, som jag suttit tyst på och bara tänkt att ”jag vill säga något”, jag vill också delta på samma villkor, men så fort det blivit min tur att tala fastnar orden. Däremot klara jag av att hålla ett föredrag inför många människor OM jag är väl förberedd och i förväg förberett mig. Ja jag kan stå inför människor men inte delta i samtal med ett fåtal andra människor. Beror det på introversion eller beror det på en rädsla?

I artikeln jag länkat till ovan från ”Shortcut” skriver Jonkman:

Så vilka är dina bästa tips för en introvert person som söker jobb?

– Det viktigaste tycker jag är att beskriva sig själv som den du är. Att inte formpressa din personlighet att passa in i någon slags universalroll. Risken är att du går på intervjun, fejkar ”normpersonligheten” och sen får ett jobb som passar samma fejkperson. Då kommer du behöva gå till jobbet och låtsas vara någon annan under hela den anställningen. Jag säger inte att du måste berätta att du är introvert. Däremot kan du lyfta upp de drag du har genom detta, som tålmodighet. Berätta att du är bra på att sitta länge med samma uppgift, att du kan bli helt uppslukad av den och sitta tills det är färdigt och att du därför brukar få höra att du är en problemlösare.

Just nu är jag inte ute efter att söka nytt jobb, jag är på väg att ta mig tillbaka till min arbetsplats jag varit på i många år. När jag började där hade jag inte hört talas om introversion. Jag var bara ”tystlåten och blyg”. Ja jag hade inte heller någon susning om Social fobi t ex. Jag var bara konstig. Men hur kan jag idag använda denna kunskap när jag nu ska återgå till min tjänst som fritidsledare? Eller i den undervisning jag hoppeligen kommer att få hålla i? I många avseenden passar läraryrket mig bättre, framför allt att jobba som ämneslärare i de ämnen jag är bra i. Att jobba på fritids är många gånger mycket jobbigt för mig som introvert och högkänslig. Det händer mycket hela tiden och många saker ska göras på en och samma gång. Det är stressande.

Vidare om att många introverta lyckas bra som föreläsare:

– Introverta föreläsare är tydligen mycket vanligt, även om det är en roll som först kan verka helt fel. Jag ser det som så här. Introversion är hand i handske för att föreläsa. Jag får en möjlighet att skapa ett material och en presentation i avskildhet på egen hand. Sen bygger jag en struktur och en retorik kring detta. Denna presentation kan jag sedan gå upp och leverera till en konferenslokal full med människor. Jag har sedan möjligheten att återgå och hämta energi igen. Jag tycker detta är väldigt njutbart och jag får en känsla efteråt som om jag sprungit ett maraton, lite yr och trött men samtidigt euforisk. Till saken hör att det är vanligt för en introvert att ha en offentlig och en privat personlighet, en slags ”mask” vi tar på oss för olika ändamål. Det är sannolikt därför jag alltid haft lätt att gå in i rollen som föreläsare.

Under mitt år som jag fick jobba med IUP (Individuell UtvecklingsPlan) på 25% upplevde jag något som kändes bra för mig. Att föreläsa för andra om saker jag kunde mer om var en positiv upplevelse. Sen fanns det andra svårigheter med just detta uppdrag, men själva föreläsningarna var givande för mig.

Så vad blir då summan av detta inlägg? Ska jag våga bejaka mina introverta drag? Kan jag använda dessa till något positivt? Hur gör jag för att orka en hel arbetsdag tillsammans med en stor grupp barn, många kollegor och att ständigt vara ”påkopplad”, utan möjlighet till vila och ro? Är det ens möjligt? Självklart kommer det ta en tid för mig att helt komma tillbaka. Efter åratal av depressioner och djupa svackor, risk för att återfalla i depression och med mycket grubblerier så kommer det inte bli en lätt uppgift. Jag är mer observant idag och som mamma till två underbara killar så måste jag orka med att vara mamma också. Jag har insett att jag under mina barnfria veckor måste ladda mina batterier för att orka med vardagen med barnen. Det gör jag genom att söka mig ut i naturen och fotografera. Det ger mig en inre glöd, en känsla av frihet. Så vill jag känna även när jag arbetar eller kämpar med läxläsning och annan vardag tillsammans med barnen, eller när jag sitter på ett möte.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s